KulturarvSverige.se
Blekinge län
Bredåkra kyrka
Kyrkogården invid kyrkan började användas långt innan Bredåkra kyrka byggdes. Redan i slutet av 1850-talet fanns tankar på att bygga en stor kyrka vid den då planerade kyrkogården.
Arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet i Stockholm ritade en stor stenkyrka, som dock aldrig kom att byggas.
Det skulle dröja till 1930-talets slut innan den stora begravningsplatsen blev kyrkogård.
I över 70 år pågick en bitters strid om var kyrkan skulle ligga. Först när det fanns tillräckligt med pengar i byggnadsfonden till att bygga flera kyrkor upphörde stridigheterna. Därefter byggdes förutom kyrkan i Bredåkra även en kyrka i Kallinge samt en i Saxmara.
Alla tre kyrkorna ritade av Stockholmsarkitekten Herbert Kockum, som även skapat stora delar av inredningen.
Dock byggdes inte Bredåkra kyrka plats där den först var planerad på kyrkogården, utan fick uppföras utanför själva området. Kyrkans ursprungliga plats hade redan på 1920-talet tagis i anspråk som begravningsplats.
Redan 1864 då all begravning på Ronneby kyrkogård upphörde, och fram till 1940, då kyrkogården vid Saxmara började användas, var kyrkogården här i Bredåkra ensam begravningsplats i Ronneby församling. Här finns i dag cirka 9000 begravningsplatser. Den äldsta delen som togs i bruk 1861 har en yta på tre hektar.
Koret täcks av ett stjärnvalv och de andra är kryssvalv.
Altartavlan är skapad av konstnären Tor Hörlin, som räknas som en av de ledande puristerna inom svensk konst. Det vill säga konsten skulle återge verkligheten och inte vara abstrakt.
Dopfunten i granit är utformad av skulptören Wilhelm Gieseke som även var inblandad i utformningen av Kallinge kyrka.
Orgeln med 15 stämmor byggdes 1981 av Johannes Dünkel orgelverkstad. Tidigare hade man en orgel byggd redan 1839 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund.
I tornet hänger två klockor gjutna 1937.
Källor:
Bok: ”Blekinges kyrkor”. Lasse Larsson 2010. ISBN 978-91-86560-81-2
Folder: ”Bredåkra kyrka”. Björn O Svensson.